Jag har plötsligt fått nojja på klättring. Inte för att jag tidigare varit totalt ointresserad av klättring och jag har t o m (trots höjdrädsla) klättrat lite både inne och ute och dessutom haft som mål att jag någon gång i livet ska klättra upp på Kilimajaro, men efter att ha läst en "äventyrsbok" om en Mount Everest-expedition så läser jag allt jag kommer över! Nu ser jag mig förstås inte som någon extremsportmänniska, men några lagom stora berg borde man kanske klättra upp på i sitt liv. Det är också bra att ha något att sysselsätta tankarna med under tiden man väntar barn...
Annars känner jag mig lätt utbränd just nu. Jobbet tar enormt mycket kraft och jag har svårt att sätta ner foten och säga nej. Min nya roll som arbetsledare gör att jag har svårt att veta hur mycket jag egentligen ska ta på mig och det känns ständigt som om alla vill att jag ska göra ännu mer (trots att det ofta finns helt andra saker som begränsar). En sak har jag i a f redan lärt mig under den här tiden - jag ska undvika att klaga på mina stackars chefer - det är ingen lätt sits!
En allmän uppmaning; även om din chef är en sk*tstövel - säg några uppmuntrande ord ibland!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar