I söndags var jag på ett Ki Yoga-pass med lokala F&S och nu är jag fast i yoga-träsket igen - 3 pass är inbokade den närmsta veckan! Det är bara att inse att jag blir lugnare av yoga. När min mamma gick bort gick jag på Power yoga och jag minns att jag mådde mycket bättre efter varje pass trots att jag ofta fick kämpa för att hålla tårarna tillbaka eftersom avslappningen gjorde att känslorna släpptes fram på ett annat sätt.
Nu hoppas jag på en lite mer avslappnad attityd till hela adoptions-processen - vi får väl se...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tror du det aär möjligt att slappna av under adoptionsprocessen och väntan:-)? Jag går gärna den kursen i så fall! Kul att du hittat något som gör att det känns som mer harmoni - jag tränar för att hålla mig ifrån alla tankar på adoption och jobb. Man hittar sitt eget lilla sätt. Måste få svara till ditt tidigare inlägg också att visst tusan känns det som att man inte har något skoj att skriva i sin blogg men å andra sidan är det nog ett uttryck för att man inte riktigt tillåter sig att vara "gravid" och hänge sig åt alla symptom. Man är ju så ensam om att vänta adoptivbarn. Allt ska vara som vanligt fastän glädjen bara bubblar fram på insidan!
hälsningar
minisork
Skicka en kommentar